05 oktober, 2010

daniela


kroppen orkade inte mer. det var dags nu. efter 18 år tillsammans.
kl 14.10 travade du bort mot de evigt gröna ängarna.

du, den envisaste damen som alltid försökte göra som du ville.
som blev vildhäst så fort grimman kom loss, och inte gick att fånga
som har burit alla nybörjare på varliga hovar.

med dina koögon och åsneöron.
jag älskar dig. jag saknar dig.

det är väldigt tomt i stallet hemma nu.
efter ett helt liv med hästar, finns plötsligt ingen kvar.
kan inte beskriva hur otroligt märkligt det känns.

men jag vet det var dags. jag förstår det.
jag hoppas du har det bra nu tjejen. pussa chelsea från mig.

our beloved daniela is no longer with us.

2 kommentarer:

Anki sa...

Så fint skrivet syrran och jättefina kort! Måste visa Louise det. Kramis - Anki

Jessica sa...

Oj det måste verkligen kännas tomt hemma i stallet nu. Sånt stort tomrum de lämnar efter sig, våra älskade djur, när de plötsligt blir gamla och inte orkar längre...